Tjállegoahte

Tjállegoahte háliida nannet sámi girjjálašvuođa – ahte eambbosat galget čállit, lohkat ja navddašit girjjiid ja muitalusaid. Min bokte sáhtát diŋgot johtti čálliid, mii lágidit girjjálašvuođadáhpáhusaid ja juohkit dieđuid girjjálašvuođa birra sihke Sámis ja olggobeal Sámi.

översatt av Lea Simma

Giehttogiella

Giehttogiella leä barggaminne vuelijde jah substasárbieb nïnnuodit, mánán jah nuaran árggabiäjvváje. Bujkkálvis mïjjasne leä substas månnuolahkka jah mïjjah vuelij jah substasij máhtuojde tjåggiet. Tjuavuode!

Umesamisk översättning av Sophia Rehnfjell

Manin dát lea dehálaš?

Sámi kultuvra lea muitaleaddji kultuvra ja njálmmálaš árbevierru lea álot leamaš guovddážis go diehtu ja máhttu leat sirdašuvvan buolvvaid gaskkas. Muitalusat leat leamaš dehálaš oassin mánáid bajásgeassimis, boazodoalus, duojis ja birgejumis. Muitalusat buktet ipmárdusa ja deattu máhtu sirdašuvvamii.  Muitalus sáhtii muhtit luohtin ja luohti muitalussan. Muitaleapmi lea álot leamaš oassin luođis ja vuosttas divtttat sámegillii ledje ge luohtedajahusat. Dán mii eat háliit massit. Mii háliidit dahkat visot maid sáhttit vai skuvllat,
girjerájut, vánhemat – ja earenoamážit nuorat ja mánát ieža – sáhttet doallat luođi ja muitaleami váimmu lahka ja vai mii eat gáidda dain vel eanet.

Nordsamisk översättning av Lea Simma

Tjállegoahte

Tjállegoahte jobbar för att stärka den samiska litteraturen och för att fler ska skriva, läsa och njuta av böcker och berättelser. Vi driver författarförmedling, ordnar litterära happenings och sprider kunskap om litteratur i och utanför Sápmi.

Giehttogiella

Giehttogiella jobbar med att stärka jojken och den muntliga berättartraditionen i barns och ungdomars vardagsliv. Vi arrangerar en berättarturné runt om svenska sidan av Sápmi och tar fram en handledning i jojk och berättande som riktar sig till både föräldrar och lärare.

VARFÖR ÄR DET HÄR VIKTIGT? 

Jo, den samiska kulturen är en berättande kultur och den muntliga traditionen har alltid varit central för informations- och kunskaps överföring mellan generationer. Berättelser har varit en viktig del av bland annat barnuppfostran, renskötsel, slöjd och för att kunna leva av det naturen ger. Berättelser används som ett verktyg för att skapa förståelse och en mening vid kunskapsöverföringen. En berättelse kunde gå över i jojk, och jojken gick över i berättande. Berättandet har traditionellt alltid varit en del av jojken och de första dikterna på samiska var jojktexter. Det här vill vi inte tappa. Vi vill göra allt vi kan för att underlätta för skolor, bibliotek, föräldrar – och inte minst barn och unga själva – att hålla jojken och berättandet nära och hindra att avståndet fortsätter att växa.