Kiitos Baby!

Författaren Carina Malinen Lundins debut för att visa en annan sida av finländarna arbetskraftsinvandringen som emigrerade till Sverige under 1970-talet.

I början av 1970-talet lämnar de båda unga männen Eino och Heikki sitt älskade Finland för att söka lyckan i Stockholm. Eino vill bli rik och köpa en fin bil. Heikki leva livet och träffa vackra kvinnor. Tillsammans börjar de en resa som tar dem från städare och fönsterputsare till försäljare av finska piroger. När pengarna börjar trilla in finns det fler som vill vara med och dela på kakan. En av kvinnorna som Heikki fallit för har långt ifrån goda avsikter. Detta leder Eino och Heikki ut på ett äventyr som kan kosta dem allt. Kiitos baby! är en varm och humoristisk roman med överraskande vändningar. En hyllning till vänskapen, kärleken och de båda männens längtan efter en plats under en apelsingul sol.

GÁJOUH MUV!

G Ï J R RA  A L M I E N  J A H
ENOKEN LUVNNIE

foto: MinoritetsNytt

Umesamiska är ett av världens kritiskt utrotningshotade
språk* med oerhört få talare. Men idag finns det en stark
vilja inom det umesamiska området att ta tillbaka språket.
Sophia hoppas att denna bok kan ge inspiration och hjälpa dig
att återta ditt språk, precis som hon gjort. Boken är skriven
med ett vardagsspråk som Sophia tycker passar en barnfamilj.
Hon arbetar själv som lärare och ser även att boken med
fördel kan fylla glappet av umesamiskt skolmaterial då det
finns bra exempel på kasus och böjningar av verb.
Med boken vill hon även kunna synliggöra vår vardag,
ge samiska barn en bok som de kan känna igen sig i och
andra barn något nytt att upptäcka. Hennes ambition är att
skriva totalt fyra böcker om Almmie och Enok, en för
varje årstid.

Sophia Rehnfjell

foto: MinoritetsNytt

När vi var samer av Mats Jonsson

Nominerad till Augustpriset 2021!

När Mats farfar dör öppnar familjen för första gången den förslutna och förbjudna svepask som alltid funnits i farfaderns hem. Där ligger renmärkesbevis, brev från lappfogden i Västerbottens län och foton från renskiljningar. Det visar sig att Mats härstammar från en släkt av skogssamer i Malåtrakten. Varför har det varit hemligt? Varför slutade de vara samer? Och varför vet de så lite om sin historia?

Mats Jonsson reser tillbaka i tiden, genom Sveriges, Sápmis och sin egen släkts historia i ett försök att öppna en lucka till sin egen bakgrund. Nitiskt researcharbete ger en bild av hur hans släkt stiger ut ur historiens skuggor i slutet av 1600-talet och bedriver renskötsel på sina lappskatteland i närmare 250 år, medan det svenska samhället ständigt rycker närmare. När Mats farfar växer upp och blir familjens siste renskötare, har skogssamerna berövats sin kulturella identitet och är på väg att begravas i svenskhet. Familjens okunskap visar sig vara resultatet av en medveten politik som svenska staten förde långt in på 1900-talet. Samtidigt som fjällsamerna tilldelades den förnedrande rollen som exotisk urbefolkning, skulle skogssamerna utplånas som kulturell grupp för att ge plats åt nybyggare och skogsbolag.  Det var meningen att de skulle glömmas bort.

I När vi var samer fortsätter Mats Jonssons självbiografiska serieprojekt där han upptäcker sitt okända samiska ursprung. Boken blir både en fängslande släktkrönika och en bred, folkbildande skildring av det samiska folkets historia, från att Sápmi växer fram i Nordens norra delar till att svenskarna koloniserar området söderifrån och med olika strategier tvingar samerna att passa in i ett ständigt föränderligt Sverige.

Vad dina ögon såg

”Berättelsen om hur Ester och Leon överlevde”

Ester och Leon Rytz var bara barn när de tvingades till några av de mest ökända koncentrationslägren under andra världskriget, som Treblinka, Auschwitz och Bergen-Belsen. De miste allt: sina familjer, sitt land, sin ungdom. Mot alla odds lyckades de överleva avrättningar, slavarbete, sjukdomar, svår svält och till och med dödsmarschen från lägret.

De kom så småningom till Sverige som flyktingar, svårt präglade av sina upplevelser. Men när de träffades i Borås, där båda hade hamnat i den framväxande textilindustrin, visste de inte vad den andra gått igenom. Leon såg Ester på stan och blev blixtförälskad, utan att veta om att hon bar på samma slags trauma som han själv. Två polskjudiska ungdomar förenades i en beslutsamhet att skapa sig ett nytt liv tillsammans. Att gå vidare och leva – inte bara överleva.

Det här är berättelsen om paret Rytz, några av de sista rösterna från Förintelsen, som ännu kan vittna om vad deras ögon såg.

 

 

STÖLD av Ann-Helén Laestadius

är Årets Bok 2021

Foto: Henrik Almegård Mårtensson

Bonniers Bokklubbar delade den 8 oktober ut priset för Årets Bok 2021. Vinnaren, den bok som svenska läsare gav flest röster, är Stöld av Ann-Helén Laestadius.

Varaztajan Pere Ja syntymäpäiva kyppi

Familjen Knyckertz tycker om att ta saker som inte är deras. Det är nästan så att de inte kan låta bli. I alla fall inte pappa Bove, mamma Fia och lilla krimin Ellen. Men de oroar sig lite för storebror Ture, familjens vita får. Vad ska det egentligen bli av honom? Han gillar bara sånt man får göra och tar aldrig med sig något utan att betala. Välkomna in i en fartfylld tvärtomvärld med massvis med knasiga karaktärer och galna upptåg. Garanterad skrattfest för både stora och små!

Finns på romanés, kelderash samt på meänkelie.

Trevlig läsning!

Foto: MinoritetsNytt

Queering Sápmi. Samiska berättelser bortom normen

”De flesta samiska gudar är kvinnor. Maderakka är mor till Sarakka, Uksakka och Juksakka. Det står för olika saker. Sarakka står för födelsen av barn, livet och fruktbarheten. Elden av livsgnistan. Hon är erotikens gudinna – det är något att leva upp till det! Det är kanske därför jag är som jag är och ser ppå världen som jag gör. För mig finns det inte läggningar. Kön är oviktigt! Men det är oerhört viktigt för mig att ifrågasätta vad vi tror är ”normalt” och att öppna upp för all sorts kärlek.” utdrag av Sarakka, s.159, Queering Sápmi

Bilder, fotografier, citat, livsberättelser och sanning är något som ligger i boken Queering Sápmi. Boken gavs ut drygt för åtta år sedan fast lika relevant som idag. Man får ta del av 29 samiska hbtq-personer livsberättelser utav dessa är åtta stycken anonyma. I den här boken kan du läsa berättelser som börjar i de frågorna. Livberättelser som hittills inte fått utrymme eller som aktivt tystnats ner. De som berättar är samiska personer som utmanar normer och förväntningar om kön och sexualitet. Deras berättelser gäller oss alla, om vi bara vågar ifrågasätta oss själva och det vi brukar ta för givet. Boken är ett av resultaten i projektet Queering Sápmi.

Här kan du läsa recension.

Samerna har tvångsförflyttats, förlorat sina marker, placerats i internat och utsatts för rasbiologi. Språket har tryckts undan och samer har beskrivits som primitiva och exotiska. Hur påverkar historien det samiska folket och hur mår det samiska samhället idag?

Inifrån Sápmi: Vittnesmål från stulet land

samlar över tjugo berättelser om att bli berövad sin identitet, växa upp utan att kunna sitt språk och om att inte betraktas som tillräckligt mycket same. Det handlar om att bära på flera kulturella identiteter och om förtryck och motstånd, förr och nu.

Samerna har haft sitt hem här långt före nationalstaterna och är ett av världens urfolk. Sápmi sträcker sig över Norge, Sverige, Finland och Ryssland och är ett gränsöverskridande landområde, med en kollektiv historia och gemensamma minnen. Inifrån Sápmi är en mosaik av erfarenheter och drömmar om en annan framtid.

Medverkande: Anna-Lill Drugge, Patricia Fjellgren, niilas helander, Lis-Marie Hjortfors, Roman Iakovlev, Pedar Jalvi, Sofia Jannok, Elin Anna Labba, Ann-Helén Laestadius, Ella-Maria Nutti, Outi Pieski, Katarina Pirak Sikku, Lea Simma, Sigbjørn Skåden, Niillas Aslaksen Somby, Inga Marja Steinfjell, Karin Stenberg, Paulus Utsi, Nils-Aslak Valkeapää, Áilu Valle, Oktjabrina Voronova, Annica Wennström, Helga West och Åsa Össbo.

Redaktörer: Patricia Fjellgren och Malin Nord. Patricia Fjellgren (f. 1976) har arbetat med revitalisering av de samiska språken och belönades med Språkrådets Minoritetsspråkspris 2017. Malin Nord (f. 1973) är författare och dramatiker och ingår i Rådet för samisk litteratur inom Författarförbundet.